onsdag 11 januari 2017

Drömmar, osjungna


Helst gömmer jag mig. Låter mig försvinna i mängden, i mitten. I mitten för att man sticker ut längst fram, längst bak och på sidorna också. Så att scenfolket på sin höjd ser en bland alla gömmer jag mig i mitten och låtsas vara bekväm med det.

Riktigt bekväm blir jag aldrig. Inte ens i mitten. Jag vill ju se er, nämligen. Uppleva stämningen när ljuset blir svagare i teatersalongen om och om igen. Från alla håll. Också framifrån. Helst.

Men det vågar jag inte. Varken göra eller säga och knappt skriva.

Så jag gömmer mig.

Helst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar