fredag 13 januari 2017

Vackra själar

Jag har feber och det ger mig nervösa ryckningar i närheten av vänster öga. Jag är vanligtvis rätt pessimistiskt lagd - och blir sålunda sällan besviken, intalar jag mig åtminstone - vilket är ett drag som snabbt eskalerar vid alla former av fysiska åkommor. 

Har hittills:
- Sett för många avsnitt av Grey's Anatomy. Försöker framkalla tårar. Är ledsen, nämligen. Kroniskt och ganska avgrundsdjupt. Jag drömmer om tårar och vaknar upp ledsen för att det bara är drömmar. Det om det. Det fungerar inte och jag är rädd att jag på nåt sätt lyckats förstöra mina tårkanaler.
- Tänkt gå och handla. Kommit mig så långt som till Citymarkets ingång. Såg köerna, suckade så djupt att jag nog kunde kvala in som Mårrans tvillingsyster och gick hem. Också tålamod blir bristvara när man helst ligger i en säng och kvider.

Det verkar som om universum känner av min instängda tillvaro och vill testa mig. Missförstå mig rätt och kom inte i närheten, jag är säker på att den smittar, pessimismen. Nu finns det människor som inte bryr sig om den här lilla egenheten och kommer i närheten ändå. Varför, tja, det undrar jag också. De ringer på dörren tills jag öppnar och himlar med ögonen åt mina klagovisor. De sitter tysta med mig om det behövs och de ser på mig som om jag betydde något och de finns där, osvikligt och jag förtjänar det inte alls. I dag kom två av dem hit med några minuters mellanrum, ovetandes om varandra. De ringde på dörren tills jag öppnade och de satt här med mig fast jag med all säkerhet har bitterhet skrivet i pannan vid det här laget.

De vet inte hur starkt de lyser och jag berättar det alldeles för sällan. Vackra själar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar