måndag 30 januari 2017

You act (like)




It's alright to cry
Even my dad does sometimes
So don't wipe your eyes
Tears remind you you're alive

It's alright to die
'Cause death's the only thing you haven't tried
But just for tonight
Hold on

So live life like you're giving up
'Cause you act like you are
Go ahead and just live it up
Go on and tear me apart

It's alright to shake
Even my hand does sometimes
So inside we rage
Against the dying of the light

It's alright to say
That death's the only thing you haven't tried
But just for today
Hold on

So live life like you're giving up
'Cause you act like you are
Go ahead and just live it up
Go on and tear me apart
Hold on

Live life like you're giving up
'Cause you act like you are
Go ahead and just live it up
Go on and tear me apart
And hold on


För att man undrar ibland, rätt ofta faktiskt, hur mycket man kan anstränga sig för att hitta smärtan man en gång var så bra på att springa undan. Lite vackert paketera in det med att alltihop handlar om att testa vingar man är ganska säker på att man inte har. Inte alls. Fresta, snarare. Och helt andra vingar. 

Tänker att det nu är tur att man är riktigt bra på något. Förargligt vore det annars.

Parentes: Min kärlek till stjärnhimlen om än såväl miserabel som melankolisk hälsar att månen är hysteriskt vacker i kväll. Ut! Ut!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar